Ska byta namn på bloggen snart, ska bara komma hem ordentligt först.
Trött efter julen, men glad att få läsa det ämne jag vill på universitetet. Glad över att få göra en obligatorisk studieresa i maj. Som skolan betalar.
Glad över vänner som ställer upp och hjälper mig att flytta, ger mig husrum, tar med mig på puben.
Inte lika glad över Stora Bostadsföretaget, som skickar ett brev med tre A4 i om att de har hittat sopor med mitt namn (kuvert med mitt namn på bifogat! Vad är detta, KGB?) utanför de ställen där man legalt får slänga sopor. Nästa gång ska jag minsann få betala 500 kr per objekt. Kan de vara den gången jag inte ville gå in i den beckmörka miljöstugan där dörren slår igen bakom en och man måste gå blind in i nästa rum innan lampan tänds? Då ställde jag en påse papper innanför dörren till miljöstugan. Oh the shame. Hellre överfallen och styckmördad än osorterad sopa.
Vem har skvallrat? Annan hyresgäst? Och vem har som jobb att fotokopiera bevismaterialet och skicka hem det med 1) hotbrev 2) ordningsregler med nr 11 förprickad? Någon får lön för att göra detta.
Jag bodde i ett hus med oanvända soffor och annat brännbart skoj i hela källarkorridoren, men det sa ingen något om. Spännande, detta.
Igår åkte jag till min nya lägenhet, men kom inte in för porten var låst. Bara min port. Fast det lyste grönt ljus och alla andra portar var öppna. Så jag har betalt över 7.000 för en och en halv månad så här långt, sovit där en natt och kommer nu inte ens in i lägenheten. Den dan jag skulle hämta ut mina nycklar var kontoret låst, och ingen hade en aning om att jag skulle komma, fast jag fått ett brev med "kom mellan 14 och 15, annars!".
Sa jag att det var samma bostadsföretag?
Vad hände med den vanliga gräsrotsmänniskans rätt?

Eller håller jag kanske bara på att förvandlas till en sån där som skriver argt till kvällstidningarnas insändarsidor och spyr galla på Liza Marklund, Linda Skugge eller "staten", som efter Fredrik Lindströms eminenta program, då debatten i Aftonbladet var "är vi svenskar världens osäkraste folk" och alla insändare gick ut på att "vi får minsann inte vara svenska i det här landet". För vem då? Vem förbjuder dig? Jag får hålla i mig för att inte gå i svaromål, allt dessa människor skriver är ju "jag är inte rasist, men..." och sen kommer någon lång harang om hur synd det är om oss svenskar, om hur vi inte får vara svenskar etc etc. Att vara "svensk" är väl bara att vara, eller? Och vad exakt är det man inte får göra/vara? och vem kan stoppa dig? Om du vill ha folkdräkt på jobbet, go ahead! Äta surströmming i lunchrummet? Be my guest. Dansa små grodorna i busskön går säkert också bra, tala svenska brukar vara tillåtet i de flesta sammanhang, och frihet från och till vilken religion eller trosuppfattning som helst gäller så vitt jag vet fortfarande. Sådär, nu fick jag gnälla av mig.
Jag ska kämpa för rätten att vara Klingon tror jag. Eller att få tala Elfish. Och vi borde införa "Doctorin´the Tardis" från som ny nationalsång.