onsdag, december 06, 2006


The King and the Bling

Kungen har varit i Husby och nattvandrat med Lugna Gatan. Han tog tydligen tunnelbanan, enligt tidningen Metro. Jag har ju skrivit om detta förut, att kungen vill bli ungdomsledare, där jag föreslog att vi kunde byta, han fältar, fikar och pysslar, åker på läger och lagar korv. Jag tar över Nobelprisutdelandet, bandklippandet och handhar från och med nu kungabarnens kärleksliv, och bestämmer när de får gifta sig och med vem. Jag flyttar också snarast in i Drottningholms slott, eftersom jag behöver större boyta, medan Hans Majestät Tunnelbaneåkaren och hans lagvigda kan ta min etta på Kungsholmen, eftersom jag inte kan ge ifrån mig Husbylägenheten som jag måste ge upp om en vecka. Barnen har ju flyttat ut, och kungaparet behöver "downsiza" lite.

I år är det två år sedan min mormor dog. Hon skulle fyllt år i måndags ifall hon varit vid liv. Jag kan inte fatta att hon inte är hos mig, att jag aldrig mer kan gå dit och få mig en pratstund eller en fika. Saknaden är värre sedan jag flyttade hem. Jag kommer på mig själv med att tänka att det här måste jag fråga henne om, prata med henne om, men sedan minns jag att det nog blir svårt. Fast hon är hos mig ändå. Hon var världsbäst helt enkelt.

Walesaren tycker att vi borde gifta oss. Det är ju kul, men nu ligger jag sömnlös och grubblar över ifall man ska ha "princess cut" eller ej på förlovningsringen. Ringen på bilden är princess cut.
Jag får lite panik också, flyktmekanismen slår till, jag läser de Beauvoir och känner mig trängd, utvecklar platonisk crush på kollega, funderar på om det är rätt att gifta sig med någon över huvud taget. Det är nog bra med lite kalla fötter redan nu, så att det blir rätt om och när vi slår till. Vill inte rusa huvudstupa in i något en gång till, för att inte hinna ångra mig, eller bevisa att jag minsann kan stadga mig och vara duktig. Men om jag frammanar en inre bild av ett äktenskap med Walesaren blir jag ganska varm i magen, och inte av oro, utan av glädje, och vi säger det hela tiden, "we want joy, not stress".