Ibland blir det inte som man tänkt sig

...som idag till exempel. Trodde att det skulle vara piece of cake att ta hand om fyra barn hela dagen men det var ganska...energikrävande. Det är skillnad på en och fyra. Amazing discovery.

Trodde det skulle kännas ok att gå ut på kvällen och lyssna på funky music, men med en slokande son som tårögt ser på en och säger "nejmen gå du, det är ok" kändes det plötsligt inte aktuellt.

Att komma hem till Sverige är väl kul, tillbaka till mitt fantastiska nätverk. Enda problemet är att jag levt mer eller mindre utan mobil i ytlandet, eftersom vi inte hade mottagning i vår by, så varje gång mobilen hoppar och ringer blir jag antingen rädd, arg eller irriterad, långt innan jag ser vem som ringer. Det värsta är att jag nog låter precis så när jag svarar i telefon också. Jag har heller inte lyckats få mobilen att fungera som jag vill, sms dyker upp flera dygn försenade (det är magisk hight tech det), ljudet sviker och batteriet dör lite som det vill. Gick till Stora Telebolaget för att fråga om jag kunde skaffa nytt abonnemang istället för kontantkort, men de kräver borgenär. Snäll tjej ringde upp "kontoret" och kollade, och det visade sig att jag fortfarande inte är skriven i Sverige. Det var ju bara 10 dagar sedan jag skrev mig här, så varför skulle det vara klart?

Två enorma Sverigepaket som jag skickat till mig själv har rymt (aldrig kommit fram) fast jag betalat över 75pund för att få hit dem säkert. Och min Engelska Universitetsgrammatik ligger i det ena paketet.

Min tillvaro är förvirrad, minst sagt, med små och stora förvillelser och bekymmer. Jag behöver inte bli mer ... förvirrad. Eller ens berörd. Så därför kommer jag att fortsätta att gömma mig och springa iväg, och smickra inte dig själv, det har inget med verklighet eller känslor att göra, bara med den jag en gång var och aldrig kan bli igen. Pappa sa att han trivs bättre i Chile för att han där lever i nuet, släpar inte med sig sitt förflutna, bra som dåligt, vart han går, och jag känner likadant. Så fort det slutar vara NU och börjar bli då, blir jag bara tung. Tung av tid och ändlös historia full av skräp. Det är jag som är skräpet förresten, inte du.